Kost och koncentrationssvårigheter

Via Kostdoktorn hittade jag idag hit! En familjs erfarenheter om hur en kostomläggning radikalt förändrade beteendet hos deras son. Väldigt intressant! Dessutom extra intressant eftersom jag och M2 igår diskuterade just det faktum att så många föräldrar funderar kring sov- och beteendemönster hos deras barn och kanske inte kopplar kosten till detta så mycket som de skulle kunna. Kosten är och förblir så otroligt viktig!

/M1

Våga vägra hostmedicin

För några år sedan läste jag en kort notis i SvD som kastade mig in i en lång Googlefrenzy runt hostmediciner och deras effekt. Ett citat från artikeln (min fetning):

Många av de hostmediciner som i dag finns på marknaden godkändes för länge sedan, det äldsta redan 1935. De medicinska underlagen, som visar att preparaten har effekt och som i dag krävs av alla läkemedel som ska registreras, lyser med sin frånvaro. De finns helt enkelt inte.

Cocillana etyfin fanns i vårt hem och jag använde det ofta när jag hade hosta på kvällen. (Man sover ju så gott också, hehe...) Några timmar framför min iPhone ändrade dock min syn på hostmedicin helt och hållet, och jag har inte använt någon form av läkemedel mot hosta sen denna dag. Det enda jag använder är honung! Honung fungerar verkligen och är ju verkligen helt ofarligt dessutom (förutom till barn under 1 år, de får inte äta honung som kan innehålla botulismbakteriesporer som spädbarn inte kan oskadliggöra).

När nu min dotter ofta drabbas av hosta, så får man ju som förälder tillgång till ett stort apotek så fort man besöker vårdinrättningar av olika slag. Cocillana får man inte ge till små barn, men misströsta icke för det, ni hostmedicinstörstande föräldrar! Det finns en mängd olika preparat som vi föräldrar får utskrivna till våra barn, oavsett om vi frågar efter dem eller inte tyvärr. Jag var såklart tvungen att utöka mitt googlande till en mängd nya preparat för att kunna förbli så upplyst som jag föredrar att vara när det gäller mitt barn. Jag blev så glad när bästa sidan barnakuten låg långt före mig och redan hade sammanställt en lista över de vanligaste hostmedicinerna och deras (bi)effekter. Hela inlägget finns här, jag hoppas det är ok att jag dessutom citerar doktor Cecilia nedan.

Cocillana-Etyfin

1 ml innehåller flytande cocillanaextrakt 8,8 mg, senegaextrakt 7,8 mg, etylmorfinhydroklorid 2,5 mg, sackaros 680 mg, etanol (alkoholhalt 96%) 104 mg, renat vatten, vattenfri citronsyra, levomentol, ammoniak.

Jag hittar inga studier alls på effekter av cocillanaextrakt eller senegaextrakt. För etylmorfin saknas också välgjorda studier på effekt mot hosta. Det är däremot välbelagt och relevant att etylmorfin precis som andra morfinpreparat har en andningsdämpande effekt. Det sker regelbundet förgiftningar med hostmediciner innehållande etylmorfin hos barn, där barnen i de allvarligaste fallen får andningsstillestånd.

Mollipect

Innehåller bromhexin och efedrin. Bromhexin marknadsförs som slemlösande och efedrin som slemhinneavsvällande och luftrörsvidgande. Bromhexin har ingen säkerställd effekt hos barn, en liten studie visar effekt hos vuxna. Inga allvarliga biverkningar är kända.

Efedrin är ett potent läkemedel med bevisad effekt på astma hos barn över sju år, men det används inte längre mot astma då det finns modernare läkemedel med bättre biverkningsprofil. Det har ingen bevisad effekt på astma hos mindre barn eller hosta hos någon åldersgrupp. Efedrin har många biverkningar såsom oro, sömnlöshet och snabb hjärtrytm. Även allvarliga biverkningar som hallucinationer, kramper och hjärtrytmrubbningar förekommer.

Lepheton

Lepheton kombinerar etylmorfin och efedrin. Sammanfattningsvis ingen bevisad effekt mot hosta men två läkemedel med risk för allvarliga biverkningar hos barn, särskilt stor risk för detta vid överdosering.

Lepheton-Desentol

Innehåller etylmorfin, efedrin och difenhydramin. Difenhydramin är en antihistamin som saknar effekt mot hosta. Detta förskrivs enligt läkemedelsverket till barn mot krupp, men Läkemedelsverket avråder (klokt!) mot detta då det är ineffektivt och kanske skadligt.

Theracough

Innehåller guaifenesin. Det finns en mycket liten studie som möjligen visade viss effekt hos vuxna.

Noskapin (Nipaxon, Noskapin)

I FASS står ”Noskapin har centralt hostdämpande egenskaper, att jämföras med dem hos kodein”. Bra att veta är då att kodein inte har bättre effekt än placebo (kontrollsubstans som man inte tror ska hjälpa) mot hosta. De hostdämpande effekterna av noskapin är undersökta i en mycket liten (18 försökspersoner) studie och i den studien hade noskapin och placebo (här citronsyrelösning) lika stor effekt på hostan.

Kodein recip

Kodein ombildas till morfin i kroppen, och är liksom alla morfinpreparat vanebildande och förenat med betydande biverkningar. Missbruk förekommer. Kodein har i studier inte visat sig mer effektivt mot hosta än placebo. Risk för andningsstillestånd vid överdosering. Inte godkänt mot hosta hos barn (tack och lov!). Såvitt jag känner till används det inte heller till barn.

Jag kan inte påstå att jag blir särskilt sugen på att prova någon av de ovanstående medicinerna på mitt barn, utan jag blir snarare riktigt upprörd över att jag blir påtvingad dessa recept när jag söker hjälp från vården. Som barnakuten så insiktsfullt skriver i samma inlägg som ovan:

Den goda nyheten är att ni slipper besöka vårdcentralen eller akutmottagningen när barnen har hosta. I alla fall utom vid riktigt svåra hostattacker där barnet samtidigt har svårt att andas, eller tappar andan eller kräks i slutet av varje hostattack är en förälders kärleksfulla omvårdnad i hemmet det bästa! Med eller utan honung.

Slem slem slem

Slemlösande hostmedicin har ingen säkerställd effekt hos barn, det har vi konstaterat ovan. Just slemhosta är otroligt besvärligt, och vår dotter har ofta slemmiga hostattacker som slutar med att hon kräks. Vid kontakt med sjukvården och personer i min omgivning så har jag flera gånger fått höra att jag ska undvika att ge "slembildande" livsmedel (mjölk är högst på topplistan, saft ligger också högt) och istället ge "icke slembildande" livsmedel (ris och kokt fisk ligger högt på denna lista). Jag tänkte såklart att detta är ju i linje med mitt synsätt att undvika onödiga läkemedel, och det är ju toppen om man genom att ge rätt kost kan undvika det förargliga slemmet. Dock kände jag att jag ville ha mer vetenskap bakom detta och jag var väldigt nyfiken på hur slem från något vi äter kan hamna i luftrör och lungor!

Det skulle visa sig att det var ganska svårt att Googla på detta spännande ämne. Det finns tyvärr ingen lista på icke slembildande respektive slembildande livsmedel att ladda ner från till exempel Livsmedelsverket. Just mjölk, som ligger i topp bland de påstått slembildande livsmedlen, är omstritt i sin slembildande förmåga. Mjölkfrämjandet hävdar bestämt att det är en myt, men andra källor som Ayur veda-skrifter säger motsatsen. Jag känner spontant att det finns en viss anledning till att vara källkritisk inför båda lägrens ståndpunkt. Dock fanns det som tur var en fin studie som visade på att detta ändå verkar vara en osanning, studien visar att det saknas samband mellan intag av mjölk och slembildning hos vuxna med förkylningssymptom.

Mitt Googlande fortsatte, alltmer förvirrat måste jag medge. Jag försökte gräva djupare kring hur detta slem från vår matspjälkning skulle leta sig upp i våra lungor och övre luftvägar i allmänhet, istället för att försöka diskutera livsmedel i synnerhet. Jag kammade faktiskt noll här, måste jag erkänna. Jag är tacksam om någon annan kan bringa lite ljus i detta mörker såklart!

Min egen slutsats är dock att frånvaro av vetenskap i ämnet finns av två anledningar. Dels att det hela bara är struntprat från första början, att det slem som bildas i våra luftvägar vid förkylning bildas av helt andra orsaker än att det skulle komma från vår magsäck. Dels att forskning (tyvärr) drivs av andra incitament än det rena behovet av att få kunskap i alla ämnen, vilket gör att det förmodligen finns tusen och åter tusen studier på slemlösande läkemedel istället för kostrelaterade studier i ämnet. Trist, men förmodligen sant.

/M1

Arg och overall

Jag och M1 pratar med varandra varje dag. Inte alltid med rösten, oftast bara några sms, men det är värdefullt med en kanal. Vi har ju båda våra makar som stöttar oss, men vi inser också att vår omfattning av engagemang ibland kan bli lite mättande i hög dos. 

Just idag är jag bara arg. Arg på de föräldranormer jag upplever att vi har i Sverige idag. Året är 2014 - vi ser människor i rymden som en självklarhet, har världen och en himla massa information i handen och vi är noggranna vid val av vinteroverall. 

Vem fn bryr sig? Ok, det är också viktigt. Jag bryr mig, vill att våra barn ska ha bra kläder så att de kan lägga all sin fokus på leken och livet. Men hur många föräldrar idag lägger lika mkt tid på att fundera kring "det som är viktigt"?

Normer vs mina just nu arga, osorterade tankar;

Amning o napp
Norm; Man ska försöka amma. Går det inte (har hört de som "verkligen försökt, en heeel vecka") så funkar ersättning lika bra. Dessutom ska man ta bort barnet från bröstet så fort det inte "äter aktivt". "Han snuttar ju bara, det får han inte göra". "Ge honom nappen, han har ju bara ett stort sugbehov". Och alla barn är olika, men de flesta ammar var tredje timme, tätare, då är han inte nöjd med "bara" amning. 
Jag; blir så ledsen. Det finns en mängd studier som ALLA (utom de från ersättningstillverkarna) påvisar att amning är det bästa för barnen. Helamning tom 6 (- 7) månader och sedan delamning till omkring 2 års ålder. Vi hade mkt problem de första 2,5 månaderna (mjölkstockning omkr 3 dgr/v och bröstböld vid ett tillfälle), men nu funkar det perfekt. Ang snuttning så är amning så mkt mer än bara mat. Det är närhet och anknytning, trygghet och (trumvirvel) en signal för ökad mjölkproduktion. Skitsmart med napp istället. Hur många har du hört säga att "min mjölk inte räckte till"? Konstigt.
Och att amma var tredje timme? Vi kör varje. Dygnet runt. Det funkar finfint. Vår son är ett "snällt barn". Jag hatar det uttrycket. Nu blev jag arg igen. 

Ersättning
Norm; Till och med på BB trugade de på att vi skulle ge vår lilla kille tillägg. Eller ännu värre faktiskt, att de skulle ta honom och ge honom ersättning, så att vi fick vila.
Jag; såg svart. Läs detta inlägg. 

Välling
Norm; att alla barn ska äta välling.
Jag; ber er läsa samma inlägg som det om ersättning. Dessutom finns det en mängd forskning kring hur gluten påverkar oss negativt och vissa studier visar även hur högt glutenintag ökar förekomsten av allergier, både mat- och hudallergier. Jag ska göra ett mer vetenskapligt och mindre argt inlägg om detta längre fram. 

Tillväxt
Norm; följer barnen inte kurvan måste man ge ersättning eller välling.
Jag; vet att de finns av en god anledning, att de är en bra screening för allvarligare sjukdomar/utvecklingsstörningar. Men allvarligt, hur många föräldrar känner att de tillför? Dessutom är de kurvorna vi har i Sverige baserade på barn som inte helammat i mer än 4 månader. WHO rekommenderar andra kurvor för just helammade "välfärdsbarn". Mer om detta längre fram. 

Sovning
Norm; barnen ska lära sig att sova själva. Sova i egen säng och sova i vagnen. Och sova när föräldrarna vill att de ska sova (mha 5-minutersmetoden och annan ren psykisk misshandel).
Jag; vill vara nära. Vi är nöjdast då. Dessutom vet man att 1. Sova i vagn/säng/på rygg (för magliggande ökar risk för psd) ger negativ påverkan på rygg o höfter (smyger in lite vetenskap i ilskan).
2. För att inte tala om anknytningen. Att bära barnen/ha dem i famnen/i sele/på bröstet, att sträva efter gråtfritt...<3 Som tur är börjar AP (attachment parenting)/nära föräldraskap lyftas på väg mot normen. Tyvärr är det långt kvar. 

Järnbrist
Norm; ge barnet välling o industrigröt så får de i sig det järn de behöver.

Jag; blir riktigt arg. Det järnet de tillsätter är sk icke hemjärn som kroppen (vuxna) kan ta upp 5-10% av (bebisar troligtvis mindre). Resten av järnet passerar och stoppar upp i tarmen (hört talas om bebis med förstoppning?)... Så länge man helammar 7 mån verkar det dessutom vara minskad risk för järnbrist. Fiffigt! 

Smakfönster
Norm; BVC och normen säger börja vid 4, senast 6 mån, annars får ni problem.

Jag; vi var på 5-mån koll och vaccin nyligen så jag vet. Kollade upp "smakfönstret" direkt när jag kom hem. Visade sig vara ett helt ovetenskapligt påhitt som Semper myntat i ngn broschyr ngn gång. Och det rekommenderar BVC. Förstår ni att jag är arg?

Jag skulle kunna rada upp hur mycket tankar som helst. Att vi i Sverige 2014 och via BVC får så mkt skit presenterat för oss är tragiskt. Förhoppningsvis leder raden "bästa vinteroverallen 2014" hit några vilseledda kärleksfulla föräldrar.

/puss o kram M2

Industrigröt, välling och modersmjölksersättning

Jag valde bort industritillverkad gröt, välling och modersmjölksersättning innan min bebis kom till världen. Jag själv försöker noga välja vad jag äter och undviker tillsatser i möjligaste mån. När jag därför läste på om innehållet i det jag skulle mata min bebis med så blev valet väldigt enkelt. Jag tänkte sammanfatta lite information kring de tillsatser som jag främst vänder mig emot i de ovan nämnda produkterna och för enkelhetens skull så väljer jag att klumpa ihop dem till en enda industritillverkad sörja, för i stora drag innehåller de i princip samma sak alla tre.

NAN 1 som tillverkas av Nestlé:

Vatten, skummjölk, laktos, vegetabilisk olja, vassleprotein, emulgeringsmedel (sojalecitin), fiskolja, maltodextrin, L-fenylalanin, syra (citronsyra), taurin, inositol, nukleotider (adenosin 5’-monofosfat, cytidin 5’-monofosfat, guanosin 5’-monofosfat,uridin 5’-monofosfat), L-histidin, L-karnitin, mineralämnen (natrium, kalium, kalcium, järn, magnesium, zink, jod, koppar, mangan, selen), vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folacin, biotin, pantotensyra).

BabySemp 3 som tillverkas av Semper:

Avsaltat vasslepulver, skummjölkspulver, vegetabilisk olja (palm, raps, palmkärna, solros, algsvamp), maltodextrin,mjölksocker, galaktooligosackarider (GOS), mjölkprotein, mineralämnen (natrium, kalium, klorid, kalcium, fosfor, järn,magnesium, zink, jod, koppar, mangan, selen), vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, B12, biotin, pantotensyra),fiskolja, taurin, nukleotider (adenosin 5’-monofosfat, cytidin 5’-monofosfat, guanosin 5’-monofosfat, inosin5’-monofosfat, uridin 5’-monofosfat), surhetsreglerande medel (citronsyra), emulgeringsmedel (sojalecitin). 

Ekologisk Mild fullkornsvälling som tillverkas av HIPP:

70% tillskottsnäring uteslutande baserad på mjölk* [vasslepulver* (delvis demineraliserat), skummjölkspulver*, vegetabilisk olja*, maltodextrin*, vitamin C, järnsulfat, zinksulfat, vitamin E, niacin, pantotensyra, vitamin B1, vitamin A, vitamin B6, vitamin B2, kaliumjodat, kopparsulfat, natriumselenat, folsyra, vitamin K, vitamin D, biotin], fullkornshavremjöl*, majsstärkelse*, kalciumkarbonat. Innehåller 19% fullkornsmjöl. *KRAV-certifierad ingrediens

Vegetabilisk olja:

Varken Nestlé eller HIPP skriver ut exakt vilka vegetabiliska oljor deras produkt innehåller. Det gör dock Semper, palmoljan är först och ingår alltså i störst andel. I sin Q&A-sektion skriver Semper såhär runt palmolja i välling och gröt:

I det nya receptet har den kontroversiella palmoljan ersatts av grädde. Vi eftersträvar att göra välling och gröt så naturlig som möjligt – precis som de skall vara – och med de allra finaste ingredienserna. Med grädde blir fettsammansättningen optimal. De olika fettsyrorna gynnar barnets utveckling, vilket stöds av forskning. Sist men inte minst så smakar våra vällingar och grötar nu också ännu lite godare.

Det låter ju toppen i mina öron! Trots denna förklaring så har de ändå kvar palmolja i sina BabySempprodukter som marknadsförs som ett komplement till övrig mat som bebisar ska få. Såhär skriver de som svar på frågan om varför de använder palmolja:

För att få en så bra sammansättning av vegetabiliska oljor som möjligt i modersmjölksersättningen, använder vi en blandning av oljor från flera olika växter, däribland palmolja. Olika vegetabiliska oljor innehåller olika fettsyror och för att på bästa sätt följa de rekommendationer som finns för spädbarn använder vi en blandning i modersmjölksersättningar. På så sätt tillgodoses behovet av fettsyror från n-6 och n-3 familjen.
Små barn behöver alltså en blandning av fettsyror och de behöver fettsyror av olika mättnad. Den debatt som gör gällande att palmoljan inte är nyttig, handlar om att palmitinsyra är en fettsyra som bidrar till att höja blodkolesterolet. Detta gäller för vuxna näringsrekommendationer. Barn är inte "små vuxna". Rekommendationerna för barn är väl förankrade hos vetenskapen och den säger att
barn behöver en balanserad fettsammansättning och detta följer Semper. Näringsmässigt så fyller alltså palmoljan en särskild funktion hos små barn. När det gäller hållbarhetsfrågan, så är den inte helt enkel. Vi diskuterar den löpande och utvärderar alternativ. 

Väldigt intressant, de använder argumentet att palmolja hjälper till att få rätt kvot mellan Omega 6 och Omega 3 i produkten. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör kvoten mellan Omega 6 och Omega 3 ligga mellan 3:1 och 9:1 (Källa). Följande kvoter finns i de första 4 oljor som Semper listar:

Palmolja 32,3:1
Rapsolja 2,4:1
Palmkärnolja (Kan ej hitta, någon som lyckas?)
Solrosolja 562:1

Både palmolja och solrosolja har en kvot som ligger mycket högt över rekommendationerna, och jag har mycket svårt att förstå varför de skulle behövas för att bidra till balansen mellan Omega 6 och Omega 3 när enbart rapsolja helt klart har den bästa balansen helt ensam. Jag kan bara misstänka att det är ekonomiska intressen som styr detta, snarare än företagens välvilja...

Maltodextrin:

Maltodextrin är rena kolhydrater i form av stärkelse som tas upp extremt snabbt av kroppen. GI är högre än för glukos. Det används vanligtvis i sportdryck, till exempel. Sportdryck!! Jag har väldigt svårt att förstå varför man skulle vilja ge sin bebis som ska somna in något som används för att ge extra fysisk energi i form av en sockerkick till vuxna människor.

Observera att maltodextrin finns även i den ekologiska vällingen, men bara för att tillsatsen är ekologisk behöver det ju inte betyda att den faktiskt är bra.
Semper svarar på frågan om varför de har maltodextrin i sina produkter:

I våra vällingar ingår maltodextrin, vilket är en väl utprovad ingrediens. Maltodextrin är en kolhydratkälla från majs, som består av delvis nedbruten majsstärkelse där kolhydrater med olika kedjelängd ingår; från mono- till oligosackarider. Maltodextrin används i välling för att ge en för barnet optimal balans mellan kolhydrat, fett och protein. Maltodextrin har inte en uttalat söt smak, det är inte därför maltodextrin är med som ingrediens. Det vi menar med att den är optimal är att det är en stärkelse som ger en balans mellan konsistens och rätt näringsvärde enligt gällande lagstiftning när det gäller kolhydrat, fett och protein utan att bidra med för mycket enkla sockerarter. Det är också en stärkelse som magen har lätt att bearbeta och därför är den lämplig och väl beprövad i barnmat.

Ah, än en gång handlar det alltså om att ge produkten balans! Det är alltså risk för att välling som består av mjölk och mjöl skulle bli för fattig på kolhydrater? Alltså - tillåt mig småle åt detta påstående. OM kolhydrater på något vis skulle vara essentiellt (vilket jag tror jag kommer återkomma till i ett senare inlägg) så skulle alltså en produkt som innehåller stora delar vitt mjöl och mjölksocker behöva tillsatser av kolhydrater? Det faller ju på sin egen orimlighet.

Sojalecitin:

Jag ska inte skriva en uppsats om emulgeringsmedlet sojalecitin, utan länkar istället till Mats Eric Nilssons sida som väldigt bra beskriver tillverkningsprocessen från sojaböna till sojalecitin. (Läs från mitten av sidan som börjar med "Soja är den andra huvudråvaran för den globala matindustrin".) Livsmedelsverket hävdar att alla de kemikalier som används vid framställning av sojalecitin inte kvarstår i slutprodukten i nivåer som är skadliga för människor. Jag hittar mycket i ämnet extraktionsbensin och rester i livsmedel hos Gunnar Lindgren, här finns väldigt mycket läskig läsning för den intresserade. Dock kan jag inte bedöma hur källkritisk jag ska vara till Gunnars texter, något som gör att jag väljer att inte dra för stora växlar på dem (förutom att självklart undvika sojalecitin i vår vardag så gott det bara går!).

Jag kan än en gång inte förstå varför jag ska chansa på att livsmedelsverkets bedömning att små halter är ofarligt (cocktaileffekten inte inräknad), istället för att ge mitt barn bröstmjölk och vanlig mat av naturliga råvaror istället för sån här sörja?

Alternativ då?

Bröstmjölk! Detta underbara livsmedel! Minst fram till 6 månader tycker jag och många med mig att man klarar sig hur bra som helst bara på det. Länge efter det kan bröstmjölken utgöra basen i kosten för bebisar. Jag listar några alternativ när man vill introducera mat här nedan, men jag vågar mig inte på att ge några åldersrekommendationer. Den största anledningen till detta är ju att alla barn är individer såklart! Testa er fram till vad som ert barn gillar/reagerar på/får ont i magen av. En bra regel är ju att inte introducera för många saker samtidigt, eftersom man då inte vet vad som orsakar eventuell reaktion. Och en annan sak som jag har läst och som är så bra - om ditt barn får ont i magen eller blir hård i magen, dundra inte på med en massa mer mat som ska vara bra för magen utan backa tillbaka till bröstmjölken igen och skynda långsamt långsamt.

Koka egen gröt om ni känner att ni vill ge just gröt. Det finns massor av spännande gryner man kan prova. Äggröra kan man också ge, eller blanda ner ett ägg i gröten för en superbra kombo. Ägg innehåller i princip hur mycket nyttigheter som helst, helt naturligt!  Små portioner av turkisk yoghurt är toppen, bra med fett som mättar i mindre mängder också. Ge också vanlig mat, grönsaker blandat med bröstmjölk och/eller smör lite beroende på hur långt du kommit i att ge mat. Ibland upplever jag att man liksom låser sig i att bebisar ska äta gröt och dricka välling, varför skulle man inte kunna tugga på lite mjukkokt broccoli till frukost?

Istället för välling har vi gett Oatlys havremjölk, en fantastisk produkt som till skillnad från soja- och rismjölk är ett bättre alternativ med hänsyn till allergener och tungmetaller.

Fler alternativ? Kommentera gärna!

Mer om ämnet!

Ni ser ju att detta är ett ämne som engagerar både mig (och M2) väldigt mycket, vilket gör att vi kommer återkomma till det flera gånger framöver. Förutom till synes onödiga tillsatser som jag skrivit om ovan, så kan man fördjupa sig i produkternas själva huvudingredienser (mjölk och mjöl), i de till synes "livsnödvändiga" tillsatta vitaminerna och mineralerna, om kadmiumhalten i spannmål eller det spännande ämnet fullkorn!

Om ni rent generellt vill läsa mer om tveksamheter kring välling (gröt är ju i princip en fastare form av välling, så man kan utan problem dra dem över samma kam i sin granskning) så kan jag varmt rekommendera Amningshjälpen och LifeZone (som skrivs av Monique Forslund, LCHF-kostrådgivare). Om ni istället vill läsa allt om hur nyttigt det är med välling kan ni ju helt enkelt lyssna på rekommendationerna ni från från Livsmedelsverket eller från er närmaste BVC!

/M1

Fetmakirurgi - nu på barn också!

Läser med förskräckelse om Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, och hur de nu ska utföra gastric bypass på patienter yngre än 18 år. Kostdoktorn reagerar och skriver "Det finns ingen sjukdom i de magsäckar och den tarm som kirurgerna skär bort hos barnen. Det är friska kroppsorgan som opereras bort." Jag blir så otroligt beklämd över att det har gått såhär långt i vårt land.

Att inte sjukvården klarar av att ge kostrekommendationer som skulle kunna rädda dessa barn långt innan det behöver ske med hjälp av kirurgisk stympning, läkemedel och pulverdieter är beklämmande. Detta gäller såklart inte bara barn, utan även på vuxna anser jag att det är vansinnigt att skära i friska organ för att komma till rätta med fetma. Som Kostdoktorn skriver (se länk ovan) så ökar vårdbehovet långsiktigt hos patienter som opererats med GBP, ett misslyckande såklart som borde öka incitamenten till att hitta andra behandlingsformer.

En lågkolhydratkost har visat sig bäst i test för viktminskning på 6 månaders sikt, samt för att bibehålla vikten och borde vara det absolut första valet för alla dessa patienter. Men om jag får vara konspiratorisk så finns det ju inget läkemedelsbolag som vinner på den behandlingsmetoden, så det kanske är därför den inte ligger i topp?

/M1

Sockerchock

När vi fick vårt första barn så var det självklart för oss att hålla henne borta från socker så länge som det bara var möjligt. Det finns ingenting som är essentiellt eller nyttigt med socker, det är väl ett faktum som de flesta är rörande överens om.

Det är ju faktiskt väldigt enkelt, innan ett barn smakat socker vet det inte vad det går miste om. Problemet var inte att M själv "krävde" socker, problemet var att förklara och stå emot alla vuxna i vår omgivning som liksom från den stund M började äta mat stod redo att äntligen få ge henne det vi så länge hållit från henne.

Varför finns denna stora glädje i att ge barn socker? Jag har reflekterat mycket kring detta för jag insåg att jag själv är slav under samma tänk! När vi ska vara barnvakt åt syskonbarn och kompisars barn så planeras väldigt ofta kvällen upp kring vad vi ska äta. Snacks och godis blir liksom en sjukt enkel väg till att göra barnen glada! Jag är så glad att jag börjat fundera kring detta och jag gör allt för att aktivt ändra mitt beteende för att inte bli sådär som jag själv inte vill att andra ska bli mot M.

Det man snabbt inser om man tänker ett steg till är att det är så kortsiktigt att ge barn socker för att försöka bli poppis hos dem. För man blir aldrig "nöjd" när man får socker. Det slutar allt som oftast med att man antingen bråkar om att man till slut säger stopp eller att barnet mår illa för att man inte sa stopp. Blir barnen inte hyperaktiva så blir de däckade. (Om ni läst att det är en myt att barn blir hyperaktiva av socker så ber jag er läsa vad Kostdoktorn skriver om det!) Jag tror att det är mycket bättre att verkligen engagera sig i barnen som man "vaktar" och ge dem 100% av sin tid istället för att hänga framför TV:n hela kvällen. För TV-häng är väldigt förknippat med att äta. Jag inser att jag låter oerhört präktig nu, men detta är ju såklart en vision och ett mål jag jobbar mot. TV-häng med grönsaksstavar och dipp samt hemmapoppade popcorn är också ett tips!

När barnen blir äldre så blir socker tyvärr en del av deras vardag som jag måste acceptera som en del av vårt sociala samhälle. Jag har inget intresse av att ställa mitt barn utanför alla sociala situationer som "kräver" att man konsumerar socker. Dock inser man snabbt att alla dessa situationer är så många att vi i vår vardag hemma verkligen får minimera sockret, det blir alldeles nog många tillfällen att fika ändå. Själv har jag alltid ett sockerfritt (och mjölfritt) alternativ när vi bjuder på fika, för alla som känner som jag såklart! Bär och vispgrädde är favoriten.

/M1